Schack i skolan
Giovanni Sala och Fernand Gobet gick 2016 igenom 24 studier av schack i skolan, med drygt 5 000 barn. Schackbarnen klarade sig i snitt något bättre i matematik och läsning. Men ingen av studierna var upplagd på bästa sätt, och nästan ingen hade en kontrollgrupp som gjorde något annat i stället. Effekten kan därför vara överskattad, skrev forskarna.
Året därpå visade de att ju bättre en studie var gjord, desto mindre var effekten. I den enda studien med en sådan kontrollgrupp var den mycket liten.
En stor studie gjordes i England. Där fick 100 skolor och drygt 4 000 elever i 9–10-årsåldern 30 timmars schackundervisning. Ett år senare syntes ingen skillnad i matematik, naturvetenskap eller läsning jämfört med andra elever. Hälften av eleverna tyckte väldigt mycket om lektionerna.
Äldre och demens
Här finns flera studier som följt äldre människor i många år.
| Studie | Vilka | Vad de fann |
|---|---|---|
| USA, 2003 | 469 personer över 75 år, i omkring fem år | läsning, brädspel, att spela ett instrument och dans hängde ihop med lägre risk för demens |
| Frankrike, 2013 | 3 675 personer, i 20 år | 15 procent lägre risk bland brädspelare, men skillnaden försvann när forskarna tog hänsyn till hur deltagarna mådde och tänkte från början |
| Australien, 2023 | 10 318 personer, 70 år eller äldre | aktiviteter som korsord, kort, spel och schack hängde ihop med 9 procent lägre risk; forskarna kunde inte utesluta att det var tvärtom |
Att det är tvärtom betyder att den som börjar få problem med minnet kanske slutar spela, och inte att spelet skyddar. En genomgång av forskningen om schack och demens 2019 kom fram till att underlaget inte räcker för att säga att schack är orsaken. Forskarna bakom studien från 2003 skrev själva att det behövs kontrollerade försök.
Vad vet vi då?
Schackspelare presterar i snitt bättre på tester av tankeförmåga än andra. Men det kan bero på att den som har lätt för sådant oftare börjar spela schack, påpekar Sala och Gobet.
Det säkraste man kan säga är att den som spelar schack blir bättre på schack. Och att det är roligt, för den som tycker om det. Prova själv: spela ett parti eller ta första lektionen.
Källor
- G. Sala och F. Gobet: Do the benefits of chess instruction transfer to academic and cognitive skills? A meta-analysis, Educational Research Review 18 (2016)
- G. Sala och F. Gobet: Does far transfer exist? Negative evidence from chess, music, and working memory training, Current Directions in Psychological Science 26 (2017)
- J. Jerrim m.fl.: Chess in Schools, Education Endowment Foundation (2016); samma författare i Journal of Human Resources 53 (2018), sammanfattningen
- J. Verghese m.fl.: Leisure activities and the risk of dementia in the elderly, New England Journal of Medicine 348 (2003), sammanfattningen
- J.-F. Dartigues m.fl.: Playing board games, cognitive decline and dementia, BMJ Open 3 (2013), sammanfattningen
- Z. Wu m.fl.: Lifestyle enrichment in later life and its association with dementia risk, JAMA Network Open 6 (2023)
- M. Lillo-Crespo m.fl.: Chess practice as a protective factor in dementia, International Journal of Environmental Research and Public Health 16 (2019)
Uppgifterna på sidan är hämtade ur källorna ovan och, där det går, jämförda mellan flera källor. Där källorna säger olika saker säger vi mindre eller skriver vad var och en säger. Ett tal som är en uppskattning säger vems det är, och ett räknat tal står med sitt datum.
Uppdaterad 14 november 2026