Schackordlista

Vad betyder zugzwang? Vad är skillnaden mellan patt och matt, eller mellan en fribonde och en isolerad bonde? Här är schackets vanligaste ord, förklarade på svenska.

Schack har ett eget språk, och mycket av det har vandrat in från tyskan, franskan och italienskan. Här är orden du stöter på i böcker, i klubben och vid brädet. De viktigaste har en egen sida med diagram och övningar. Regler och taktiska knep förklaras utförligt på sina egna sidor under schackregler och schacktaktik.

Brädet: linje, rad och diagonal

Tre ord behöver du för att prata om brädet. En linje går lodrätt och har en bokstav, a till h. En rad går vågrätt och har en siffra, 1 till 8. En diagonal går snett över rutor av samma färg. Varje ruta har ett namn av en bokstav och en siffra, som e4.

abcdefgh87654321
En linje går lodrätt (grön pil, d-linjen), en rad vågrätt (blå pil, femte raden) och en diagonal snett över rutor av samma färg (röd pil, diagonalen a1–h8).

Förklarade på egen sida

Alla ord från A till Ö

A

avtäckt anfalleng. discovered attack
En pjäs flyttar och avtäcker ett anfall från en annan pjäs som stod bakom den. Läs mer
avtäckt schackeng. discovered check
Ett avtäckt anfall där det är kungen som anfalls. Pjäsen som flyttade kan då ställa till med mycket på egen hand. Kallas också avdragsschack. Läs mer

B

blixteng. blitz
Schack med högst tio minuters betänketid per spelare för hela partiet. Med tilläggstid räknas betänketiden plus 60 gånger tillägget per drag. Kallas också blixtschack.
bondeförvandlingeng. promotion
När en bonde når sista raden och byts mot en dam, ett torn, en löpare eller en springare. Kallas också promovering. Läs mer
bondekedjaeng. pawn chain
Bönder som står snett bakom varandra och skyddar varandra, till exempel vita bönder på d4 och e5.

C

centrumeng. centre
De fyra rutorna i mitten av brädet: d4, e4, d5 och e5. Läs mer

D

damflygeleng. queenside
Den halva av brädet där damerna står från början, linjerna a–d. Ibland räknas bara a–c, och d- och e-linjerna till centrum.
diagonaleng. diagonal
En sned rad av rutor med samma färg. De två längsta, a1–h8 och h1–a8, kallas de långa diagonalerna.
distansschackeng. correspondence chess
Schack på distans med lång betänketid, ofta flera dagar per drag. Förr skickades dragen med post, i dag oftast via en server. Kallas också korrespondensschack.
dubbelbondeeng. doubled pawns
Två egna bönder på samma linje. Läs mer
dubbelschackeng. double check
När två pjäser ger schack samtidigt. Då hjälper bara ett kungsdrag. Läs mer

E

Eloeng. Elo rating
Ett ratingsystem som mäter spelstyrka med ett tal. Ju högre tal, desto starkare spelare. Läs mer
en passanteng. en passant
Ett bondeslag i förbifarten: en bonde som just gått två steg kan slås som om den bara gått ett, men bara i draget direkt efter. Kallas också passantslag. Läs mer

F

FENeng. Forsyth–Edwards Notation
Ett sätt att skriva en hel schackställning på en enda rad text. Läs mer
fianchettoeng. fianchetto
Att ställa löparen på b2 eller g2 (b7 eller g7 för svart) efter att b- eller g-bonden har flyttats ett steg. Läs mer
FIDEeng. International Chess Federation
Internationella schackförbundet, Fédération Internationale des Échecs, grundat i Paris den 20 juli 1924. FIDE skriver schackreglerna och delar ut rating och titlar.
fribondeeng. passed pawn
En bonde som inte har några motståndarbönder framför sig, varken på sin egen linje eller på linjerna bredvid. Läs mer

G

gaffeleng. fork
När en pjäs anfaller två eller flera av motståndarens pjäser samtidigt. Läs mer
gambiteng. gambit
En öppning där den ena sidan offrar material, oftast en bonde, för att få utveckling, centrum eller anfall. Läs mer

H

halvdrageng. ply
Ett drag av en av spelarna. Ett helt drag i notationen, som 1. e4 e5, består av två halvdrag.
hängande böndereng. hanging pawns
Två egna bönder bredvid varandra, oftast på c- och d-linjen, utan egna bönder på linjerna intill. De ger plats i centrum men kan bli mål för anfall.

I

isolerad bondeeng. isolated pawn
En bonde som inte har några egna bönder på linjerna bredvid. Läs mer

J

j'adoubeeng. I adjust
Franska för jag rättar till. Sägs innan man rättar till en pjäs på sin ruta, så att det inte räknas som rörd pjäs. Läs mer

K

kombinationeng. combination
En serie tvingande drag, ofta med ett offer, som leder till ett bestämt mål: matt, vunnet material eller en vunnen ställning. Läs mer
kungsflygeleng. kingside
Den halva av brädet där kungarna står från början, linjerna e–h. Ibland räknas bara f–h.
kvaliteteng. the exchange
Skillnaden i värde mellan ett torn och en lätt pjäs. Den som får ett torn för en löpare eller springare har vunnit kvalitet. Läs mer
kvävmatteng. smothered mate
Matt med en springare mot en kung som är instängd av sina egna pjäser. Läs mer

L

linjeeng. file
En lodrät rad av rutor, från a till h.
lätta pjäsereng. minor pieces
Löpare och springare.
löparpar
Att ha kvar båda löparna när motståndaren inte har det. Brukar räknas som en liten fördel, särskilt i öppna ställningar. Läs mer

M

mellandrageng. zwischenzug, in-between move
Ett tvingande drag, ofta en schack, som sätts in före det väntade draget, till exempel innan man slår tillbaka. Läs mer
mittspeleng. middlegame
Partiets mittdel, efter öppningen och före slutspelet, när de flesta pjäserna är utvecklade.

O

offereng. sacrifice
Att med flit ge bort material för att få något bättre tillbaka: anfall, matt eller en bättre ställning. Läs mer
oppositioneng. opposition
När kungarna står mitt emot varandra med en ruta emellan. Den som inte är vid draget har oppositionen. Läs mer

P

patteng. stalemate
Spelaren vid draget har inget tillåtet drag men står inte i schack. Det blir remi. Läs mer
PGNeng. Portable Game Notation
Ett textformat för att spara och dela hela schackpartier. Läs mer
plaskmatteng. back rank mate
Matt med torn eller dam på bakre raden, när kungen är instängd av sina egna bönder. Läs mer

R

radeng. rank
En vågrät rad av rutor, numrerad från 1 till 8.
remieng. draw
Oavgjort. Båda spelarna får en halv poäng. Läs mer
remianbudeng. draw offer
Ett förslag om remi. Enligt FIDE:s regler görs det efter ditt drag och innan du trycker på klockan. Läs mer
rockadeng. castling
Draget där kungen går två steg mot ett torn och tornet hoppar över till andra sidan om kungen. Skrivs 0-0 eller 0-0-0. Läs mer
rörd pjäseng. touch-move
Regeln att en egen pjäs som du avsiktligt rör måste flyttas, och en motståndarpjäs som du rör måste slås, om det går. Läs mer

S

schackeng. check
När kungen är anfallen. Kungen måste räddas direkt, med nästa drag. Läs mer
schackklockaeng. chess clock
En klocka med två urverk, ett för varje spelare. När den ena går står den andra still.
schackmatteng. checkmate
Kungen står i schack och kan inte räddas. Partiet är slut. Kallas också matt. Läs mer
sjunde radeneng. seventh rank
För vit raden där svarts bönder står från början, för svart den andra raden. Ett torn där anfaller bönderna från sidan. Läs mer
skolmatteng. scholar's mate
Den klassiska nybörjarmatten, där damen och löparen sätter matt på f7 (eller f2) redan i fjärde draget. Läs mer
slutspeleng. endgame
Partiets sista fas, när de flesta pjäserna är avbytta och kungen blir en aktiv pjäs.
snabbschackeng. rapid
Schack med mer än 10 men mindre än 60 minuters betänketid per spelare. Med tilläggstid räknas betänketiden plus 60 gånger tillägget per drag.
spetteng. skewer
Ett anfall på en värdefull pjäs som måste flytta, så att pjäsen bakom den kan slås. Läs mer
spikeng. pin
En pjäs kan inte flytta, eller bör inte, eftersom en värdefullare pjäs bakom den då blir anfallen. Kallas också spikning, bindning. Läs mer
stormästareeng. grandmaster, GM
Den högsta titeln i schack, förkortad GM. FIDE delade ut den första gången 1950, till 27 spelare. Under den finns bland annat internationell mästare (IM) och FIDE-mästare (FM).

T

tempoeng. tempo
Ett drag, sett som tid. Att vinna ett tempo är att göra något nyttigt medan motståndaren tvingas svara. Läs mer
testamentsbondeeng. poisoned pawn
En bonde, oftast på b2 eller b7, som damen kan slå, men bara med stor risk.
tokmatteng. fool's mate
Den snabbaste matten som finns: 1. f3 e5 2. g4 Dh4 matt. Kallas också idiotmatt. Läs mer
tunga pjäsereng. major pieces
Torn och dam.
tvingande drageng. forcing move
Ett drag som motståndaren måste svara på: en schack, ett slag eller ett starkt hot.

U

underpromoveringeng. underpromotion
Att förvandla en bonde till något annat än en dam: ett torn, en löpare eller en springare. Läs mer
utvecklingeng. development
Att få ut pjäserna från startrutorna och in i spelet, framför allt i öppningen. Läs mer

V

vid drageteng. to move
Den spelare som ska göra nästa drag sägs vara vid draget.
väntedrageng. waiting move
Ett drag som inte ändrar ställningen nämnvärt, gjort för att motståndaren ska behöva dra. Läs mer

Z

zugzwangeng. zugzwang
När det är en nackdel att behöva dra: varje tillåtet drag gör ställningen sämre. Kallas också dragtvång. Läs mer

Ö

öppen linjeeng. open file
En linje utan bönder. En halvöppen linje saknar egna bönder men har kvar minst en av motståndarens. Kallas också halvöppen linje (half-open file) när bara motståndarens bönder finns kvar på linjen. Läs mer
öppningeng. opening
Partiets början, när pjäserna utvecklas. Många öppningar har egna namn, som italienskt parti och sicilianskt försvar. Läs mer
överbelastningeng. overloading
När en pjäs har för många uppgifter samtidigt, till exempel att skydda två pjäser, och inte hinner med alla. Kallas också överlastning. Läs mer

Uppdaterad 28 oktober 2026