Adriaan de Groots försök
Den nederländske psykologen och schackmästaren Adriaan de Groot lät fem stormästare och fem något svagare spelare tänka högt medan de valde ett drag. Hans bok kom 1946. Resultatet förvånade: de starkaste räknade inte längre än de andra. De räknade lika djupt, tittade på lika många ställningar och övervägde lika många drag. Men de valde bättre drag, och de hittade dem fortare.
| Snittdjup | Längsta varianten | Ställningar | |
|---|---|---|---|
| Stormästare | 5,4 | 6,8 | 35,0 |
| Något svagare | 4,8 | 6,6 | 30,8 |
Fem halvdrag är inte ens tre drag var. Och sällan tittade någon på fler än hundra ställningar.
Senare studier
Senare har forskare hittat vissa skillnader. Neil Charness fann 1981 att spelare räknade ungefär ett halvt halvdrag längre för varje 200 poäng i rating, bland spelare mellan omkring 1300 och 2000. När Fernand Gobet upprepade de Groots försök i Schweiz 1998 räknade mästarna i snitt 5,0 halvdrag och de svagaste i studien 2,9.
Men den längsta varianten i Gobets studie, 23 halvdrag, kom från en spelare två nivåer under mästarna. Att kunna räkna långt är alltså inte det som gör en mästare.
Mönster i minnet
Det som skiljer är minnet för ställningar. År 1973 lät William Chase och Herbert Simon en mästare, en klubbspelare och en nybörjare se en ställning ur ett riktigt parti i fem sekunder. Mästaren kunde ställa upp omkring 16 pjäser rätt, klubbspelaren 8 och nybörjaren 4. Med pjäserna utplacerade på måfå försvann skillnaden.
Senare försök har visat att de starka spelarna behåller ett litet försprång även med slumpade ställningar, men långt mindre. Enligt datormodeller av minnet behöver en stormästare känna igen åtminstone 300 000 sådana mönster. Det kan förklara varför den rätta idén ofta dyker upp direkt.
Mönster går att träna. Det är det taktikpusslen är till för: samma knep, om och om igen, tills du ser dem utan att leta.
Källor
- F. Gobet och N. Charness: Expertise in chess, i The Cambridge Handbook of Expertise and Expert Performance (2006)
- F. Gobet: Chess players' thinking revisited, Swiss Journal of Psychology 57 (1998)
- W. G. Chase och H. A. Simon: Perception in chess, Cognitive Psychology 4 (1973)
- F. Gobet och H. A. Simon: Recall of rapidly presented random chess positions is a function of skill, Psychonomic Bulletin & Review 3 (1996), sammanfattningen
- A. D. de Groot: Het denken van den schaker (1946); Thought and Choice in Chess (1965), genom källorna ovan
Uppgifterna på sidan är hämtade ur källorna ovan och, där det går, jämförda mellan flera källor. Där källorna säger olika saker säger vi mindre eller skriver vad var och en säger. Ett tal som är en uppskattning säger vems det är, och ett räknat tal står med sitt datum.
Uppdaterad 14 november 2026