Emanuel Lasker

Emanuel Lasker var världsmästare i 27 år, från 1894 till 1921, längre än någon annan. Han var också doktor i matematik. Vid brädet var han en praktisk kämpe som letade efter det som var svårast för just den motståndare han hade framför sig.

  • Född24 december 1868, Berlinchen i Preussen (i dag Barlinek i Polen)
  • Död11 januari 1941, New York
  • LandTyskland
  • Världsmästare1894–1921
  • I raden av världsmästareNummer 2 av 18
  • Högsta ratingIngen FIDE-rating
    FIDE:s officiella listor började i juli 1971

Vägen till titeln

Lasker föddes i Berlinchen i Preussen, i dag Barlinek i Polen, och studerade matematik. Han var bara 25 år när han slog Wilhelm Steinitz i VM-matchen 1894, som spelades i New York, Philadelphia och Montréal. Två år senare vann han returmatchen i Moskva ännu klarare.

VM-matcherna

Laskers poäng står först, sedan vinster (+), förluster (−) och remier (=) i de långa partierna. Ett särspel i snabbschack står för sig.
ÅrMotResultatVar
1894Wilhelm Steinitz12–7 (+10 −5 =4)
Blev världsmästare
New York, Philadelphia och Montréal
1896–1897Wilhelm Steinitz12½–4½ (+10 −2 =5)
Behöll titeln
Moskva
1907Frank Marshall11½–3½ (+8 −0 =7)
Behöll titeln
flera städer i USA
1908Siegbert Tarrasch10½–5½ (+8 −3 =5)
Behöll titeln
Düsseldorf och München
1910Carl Schlechter5–5 (+1 −1 =8)
Behöll titeln
Wien och Berlin
1910David Janowski9½–1½ (+8 −0 =3)
Behöll titeln
Berlin
1921José Raúl Capablanca5–9 (+0 −4 =10)
Förlorade titeln
Havanna

Matematikern

Schack var inte Laskers enda stora intresse. Han blev doktor i matematik, och ett begrepp i den abstrakta algebran bär fortfarande hans namn. Han skrev också böcker om filosofi och spelade gärna bridge och det japanska brädspelet go.

Så spelade han

Steinitz hade letat efter det objektivt bästa draget. Lasker tänkte mer praktiskt. Han studerade sin motståndare och valde den väg som skulle bli svårast för just honom. I dåliga ställningar kunde han ställa motståndaren inför det ena problemet efter det andra, tills partiet vände.

Nära ögat 1910

En av hans mest spännande matcher var den mot österrikaren Carl Schlechter 1910. Den var bara tio partier lång, och vid 5–5 skulle mästaren behålla titeln. Schlechter vann det femte partiet, och sedan blev det remi gång på gång. Inför det tionde och sista partiet ledde Schlechter fortfarande. Lasker vann det, och matchen slutade 5–5.

Efteråt

År 1921 förlorade Lasker titeln till José Raúl Capablanca i Havanna, utan att vinna ett enda parti. Men han slutade inte spela. I Moskva 1935, när han var 66 år, blev han trea utan en enda förlust, en halv poäng efter Michail Botvinnik och Salo Flohr och före Capablanca. Han dog i New York 1941.

Källor

  • Wikipedia (engelska): Emanuel Lasker
  • Store norske leksikon: Emanuel Lasker
  • MacTutor History of Mathematics (St Andrews): Emanuel Lasker
  • OlimpBase: VM-matcherna 1894–1921
  • PGN Mentor: VM-matchernas partier och turneringen i Moskva 1935

Uppgifterna på sidan är hämtade ur källorna ovan och jämförda med varandra. Där källorna säger olika saker står bara det de är överens om. Matchresultaten är dessutom kontrollerade mot partierna själva.

Uppdaterad 8 november 2026