Erik Lundin

Erik Lundin var en av Sveriges främsta schackspelare i mer än femtio år. Han vann svenska mästerskapet sju gånger, första gången 1941 och sista gången 1964, och tog fyra medaljer i schackolympiaderna. År 1983 fick han titeln stormästare som en hedersbetygelse.

  • Född2 juli 1904
  • Död5 december 1988
  • LandSverige
  • TitlarInternationell mästare 1950, hedersstormästare 1983
  • Högsta rating2375 (juli 1972)
    Han var då 68 år
    FIDE:s officiella listor (från juli 1971)

I schackolympiaderna

Lundin spelade nio schackolympiader för Sverige. I Folkestone 1933 fick han guld för bästa resultat på tredje bordet, och laget tog brons. Två år senare, i Warszawa, tog laget silver, och i Buenos Aires 1939 fick Lundin brons på andra bordet. Lagkamraterna på 1930-talet var bland andra Gideon Ståhlberg och Gösta Stoltz.

Främsta resultat

Lundins egna resultat. I schackolympiaden får både lagen och de bästa på varje bord medaljer.
ÅrTävlingResultatVar
1933SchackolympiadenLagbrons, guld på bord 3
10 av 14 poäng
Folkestone (England)
1935SchackolympiadenLagsilverWarszawa
1939SchackolympiadenBrons på bord 2
10½ av 16 poäng
Buenos Aires

Ett långt schackliv

Lundin vann svenska mästerskapet sju gånger, första gången 1941 och sista gången 1964. Han fick titeln internationell mästare 1950 och fortsatte att spela turneringar när han var över åttio år.

Källor

  • Wikipedia (svenska): Erik Lundin
  • Wikipedia (engelska): Erik Lundin
  • OlimpBase: Lundins schackolympiader och FIDE:s listor 1972–1989

Uppgifterna på sidan är hämtade ur källorna ovan och jämförda med varandra. Där källorna säger olika saker står bara det de är överens om.

Uppdaterad 8 november 2026